tisdag 28 april 2009

Personlig

Jag, mannen, dottern och kusinen
Idag visar jag bilder från mitt bröllop sommaren 2003. Tänker ofta tillbaka på den underbara dagen då jag gifte mig med min man. Vi hade ett enkelt bröllop hos min bästa väns föräldrar på deras veranda ut mot sjön i byn..jag sjöng för mannen Ulf Lundell "Kärleken förde oss samman"..och gästerna grät..
(korten är fotade ur ett album)

Mor & dotter
När jag började blogga så hade jag en uppfattning av att inte bli allt för personlig..inte visa några foton eller bilder på mig eller min familj. Efter en tid släppte jag mer och mer på det och nu kan jag tycka att bloggen blir så opersonlig om jag inte får göra den till min egen. Jag vet att många av er som läser här känner mig på ett eller annat sätt. Kanske har ni en annan uppfattning om mig än vad man får i bloggen ..jag vet inte vad ni tänker...(för ni skriver aldrig eller skickar en kommentar). Jag tror att bloggen mer speglar den "härliga sidan" av vår familj...vi som alla andra dras med ungar som bråkar, högar med tvätt, städning och en massa tjafs..men allt detta har jag valt bort i bloggen. Jag hoppas ni förstår det..

Far & son

Många gånger har jag funderat på.. kan jag skriva och visa det här? Vad ska folk tänka?..men den sista tiden har jag bara försökt att bara vara den jag är. Inga tankar hur det borde vara..utan bara utgå från att visa de bilder jag vill visa och göra bloggen till min "egen"...och det verkar som ni gillar det. Allt fler hittar hit och det gör mig jätte glad!
Bloggen är lite som en dagbok och då är det svårt att inte bli personlig trots att jag valt att till största del blogga om inredning. Ibland finns det så mycket mer man vill visa upp än bara sitt hem och jag tycker att Fyra årstider blir mer levande. Sen tänker jag ibland att min familj har inte valt en mamma som bloggar...så nu undrar jag..

Hur tänker och tycker du?
(och var ärlig..och du som inte har blogg kan lämna
kommentar anonymt och skriva ditt namn)

Kram / Lotta
Är det något du undrar över kan du maila mig här eller besök gärna min säsongsblogg My Lovely Four Seasons

69 kommentarer:

ulrika sa...

Vad härliga bilder du visar, jag har också funderat på det där med för personligt. Men man vågar mer och mer tycker jag så snart blir det bilder på mig med.

Tack Ulrika

Grodmamman sa...

Jag gillar din blogg och beundrar er som vågar vara så personliga att ni visar bilder på er och er familj. Själv vill jag inte visa bilder på mig själv då jag är alldeles för självkritisk. Många gånger har jag velat visa mina barn då jag tycker att ett svartmålat ansikte inte är så kul, men samtidigt har ju de inte valt att vara med på bloggen. Har även det sista fått kommentarer om att jag inte är så anonym och självklart är jag inte anonym för alla. Men än så länge vill jag inte visa hela bilder på mig och barnen och har också valt att inte skriva ut våra namn. Det kanske kommer!:) För min del handlar det nog mycket om självförtroende.
Jag tycker att man ska göra det som känns bäst för en själv.
Kram

Jannicke sa...

..så fine bilder av dere ;o), en nydelig liten familie!
Jeg skjønner godt at det er fristende og lett og bli personlig etterhvert. Selv har jeg bare blogget i ca 4 måneder, og frem til nå har jeg ikke vist personlige bilder. Det er et valg jeg tok da jeg startet å blogge. Hvordan det blir fremover, det vet jeg ikke. Begynner jeg å vise bilder, så vil det ihvertfall bli i samråd med min familie... Jeg vil ikke vise bilder på bloggen som de ikke ønsker å vise frem...
Men akkurat nå trives jeg med å være anonym... Selv om jeg selvsagt gjerne skulle vist dere mine vakre barn :o) ;o)
Jeg respekterer det valget du gjør, Lotta. Og så får fremtiden vise hvordan min blogg blir etterhvert...
Klem til deg.

Vitt o Vältummat sa...

Du tänker precis som jag. Inte för personligt men efter en månads bloggande börjar jag inse att lite personlighet får man stå ut med. För visst blir ju bloggen som en dagbok.

Krydda Livet sa...

Jag känner igen mig i det du skriver och jag ville inte heller till en början visa bilder på mig själv, men som du säger så är ju bloggen personlig och blir det ännu mer när man vågar visa bilder som är mer personliga också. Saker i hemmet är ju en sak, men det är också som sagt en sak. Hemmet är ett steg i en mer personlig riktning och bilder på sig själv och sin familj ännu mer.

Jag har ett hem som jag trivs i men jag skulle vilja göra om mer för att vilja visa mer av hemmet i helhet. Kanske skulle det locka mer läsare, vad vet jag men jag är glad för de som kikar in nu. Jag ser att du har många läsare och jag förstår verkligen varför. Skulle själv önska att fler ville falla för min blogg men jag kan ju inte mer göra än att bara göra den i min stil. Tids nog kanske.. :)

Jag gillar verkligen din blogg. Jag kommenterar inte alltid men jag är inne här varje dag och jag tror du vet att jag verkligen gillar det du skriver, eller hur?! Underbara bröllopsbilder. Kan nästan försöka sätta mig in i känslan av att få gifta sig med den man älskar allra mest. Jag har ju inga barn, men hoppas på att få när den tiden är mogen.

Du verkar vara en kanonfin person Lotta. Fortsätt bara att vara DU och gör det som passar dig. Vill du lägga ut bilder som är mer personliga så gör det. Det är ju DIN blogg. Jag gillar det i alla fall.

Kram Josefin

Hemma hos lilla mig sa...

Vilka härliga bilder du visar. Jo, ibland kanske kanske man funderar över olika personligheter. Det är ju sådant som gör bloggandet spännande:-)
Jag tycker att man ska göra det som känns bäst för en själv.
Kram

♥ mamman i huset ♥ sa...

Ganska enkelt är det för mig: Jag visar inte bilder på mig själv eftersom jag inte tror att det intresserar någon.

Startade bloggen för ett år sedan mest för att informera släkten söderut om barnen och vad de/vi gör. Barnen visar jag på bilder eftersom de är så vansinnigt söta! ;) DÄREMOT sätter jag dem inte gärna i bilen och kör på landsvägar så ofta eftersom DET är farligt...


Kram!

Karolina sa...

Hej, hej! Jag har trillat in på din blogg via någon annan blogg...
Nu hör Fyra Årstider - mitt liv på landet- till en av dom bloggarna jag besöker varje dag, däremot är jag dålig på att kommentera - du vet ju hur det är med tiden ibland :)
Varför kikar jag då in här? Jag gillar din blogg, många härliga fina inrednings bilder bjuder du på och för att inte tala om inspirationen som du delar med dig av. Barköket *love*, hagen, blommorna... finns så mycket fint att vila ögonen på. Själv bloggar jag inte om inredning utan om pyssel i allmänhet, ffa scrapbooking.
På återseende.
/Karolina

Stjärnor & Champagne sa...

Åh Lotta vad fin du är, jag känner inte igen dig ( du är alltid fin inte så jag menar) Men det är faktiskt meningen att man skall stråla och inte se ut som man brukar. Ni är fina allihopa.

Stor kram från mig/ A

Anonym sa...

Härliga bilder som alltid.Kikarin till dig nästan varje dag,tycker att du har en så fin blogg.
tycker att du verkar vara en jätte fin o modig tjej.
Kram från Lena utan blogg

Signe 1 sa...

Man ska bara göra saker som känns rätt för en själv och inte för nån annan, ja än då kanske bara för sin familj förstås! Jag tycker att man kan vara pesonlig till än viss gräns, vissa vill ju inte ens skriva ut sina namn och det tycker jag känns väldigt opersonligt istället, men man får gå på magkänsla helt enkelt! Du har ialla fall en fantastisk blogg, med eller utan kort, hihi:-) Stor Kram Sofia

Lauras gård sa...

Vilka underbara foton! Tack för att du visade dem för oss... Jag tycker om de bloggar som är lite lagom personliga. Jag har svårt för de som inte skriver namn inte ens på den som har bloggen, utan bara en bokstav. Sedan behöver man ju inte tala om sin adress och telefonnummer... Det är roligt att veta lite om personen som har bloggen utan att man behöver veta alla hemlisar... Jag tycker du är lagom. Du delar med dig av tankar och funderingar och du skriver så härliga inlägg! Jag är glad över att jag får läsa och vara med på ett hörn... Kram Stina

Ingela la la sa...

Jag tycker det är underbart att du gör din fina blogg mer personlig. Jag gör precis som du och väljer att blogga om den härliga sidan av familjelivet, allt som oftast i varje fall ;) Det är det jag själv vill minnas..
Det här med bilder... min blogg skulle inte fungera utan bilder på oss. Däremot visar jag ingen i min blogg som inte är tillfrågad och som tex svärmor får jag inte lägga ut på bloggen *ler* då gör jag såklart inte det. Skulle heller aldrig visa barnen i badet eller med för lite kläder..

Jag är glad att du har blivit lite mer personlig =) Jag gillar det.

Ha en bra kväll!
Kram Ingela

Helgona sa...

Det är av den anledningen som jag har valt att ha en lösenordskyddad blogg...just för att det är så svårt att låta bli o bli personlig.
Men jag är så glad över att du valt att visa lite mer öppet ;)
Så fina bröllopsbilder!
kram

fale artut sa...

Det kan vara skillnad på att vara personlig och utlämnande.
Om man skriver ofta och tycker om det, då är det nog ganska självklart att det blir personligt, vi har alla lite olika stilar och olika sätt att utrycka oss.
Själv tycker jag att det är positivt, man kan se många sidor hos samma bloggare, och kan faktiskt bli ganska uppmuntrad också.
Vill man inte läsa kan man ju faktiskt låta bli. Jag har inte så mycket familjebilder, jag vill vara säker på att det är OK för de inblandade.
Och jag tror att personlighet behövs i dagens samhälle.
Du har en fin blogg, jag har inte sett den förut!
Vi kanske ses igen.......

Nettan sa...

Det är därför jag gillar din blogg & glad för att jag hittade till dig =0).
Tycker det är modigt av dig att gå ut med bild & va personlig, det gillar jag.
Önskade att jag vore mer som du, men tyvärr har sjukdom & sorg satt sina spår hos mig, inte alltid lätt att hitta sig själv & tycka om sig, för den man är.
Men glad för att jag som DU, har min familj & mina vänner.
Utan dom skulle det vara svårt !

Underbara " bröllopsbilder " du visar =0)

Kram Nettan

Nettan sa...

Att vara personlig och dela med sig av det liv man lever är en sak, att skriva utelämnande en annan. Många år efter det att jag blev tvillingmamma och sedan pluggade till sjuksköterska var min gamla blogg mitt andningshål, min sociala lekplats, där jag verkligen var utelämnande och skrev om jobbiga saker. Den bloggen finns kvar men uppdateras mer sällan. Min nuvarande blogg Livets pussel är däremot något som jag valde att starta när livet vände och jag blev klar med mina studier, och där kan jag vara personlig utan att vara utelämnande.
Om jag ska vara ärlig Lotta så är dina bloggar en källa till glädje för mig, inte enbart för inspiration och idéer utan för den glädje som du delar med dig av, så tack för att du bloggar och delar med dig av det du tycker om!

Kram

Nettan

Viola sa...

Hallå vännen...detta är ju så personligt, här har du en som inte tycker om alls att vara med på bild så då blir det inte aktuellt på bloggen...fniss...den som fotas är minsta barnet "otto" labben min, mannen vill absolut inte vara med så då får det bli min grej och det är att skriva och för mig funkar den som en slags dagbok, så hade jag inte i början, då var det ca 3 inlägg i veckan men sista månaden har jag skrivit dagligen och tycker det ger mig så mkt, hoppas din dag varit bra, kram

Hilde sa...

Jeg har tenkt lit over det samme temaet selv. Jeg har nå valgt å legge ut bilder a min familie, men jeg tenker nøye i gjennom hvilke bilder jeg legger ut, og det er jo familiens solside som presenteres. Man ønsker jo en positiv vinkling, og det er jo det som er hyggelig for andre og lese om også. Du har en veldig hyggelig og inspirerende blog! Gleder meg til fortsettelsen!

Designe sa...

Vilken fin blogg du har och så fint du har hemma! Gillar verkligen dina blombilder här i sidan med vitsippor m.m. Jag har nog aldrig varit här innan men jag tycker att man avgör ju själv hur privat man vill vara..det måste ju kännas bra för en själv. Jag tror att det funkar bäst om man själv är nöjd med det man gör och visar det man själv känner för att visa, då blir det roligt att titta in oxå! Jag är däremot feg på att lägga ut bilder på mig och andra men jag har ju absolut inget emot om andra lägger ut bilder på sig själva. Kul att få ta del av era fina bröllopsbilder! Hit kommer jag igen! Kram :)

Camilla sa...

De allra bästa bloggarna (i mitt tycke) är de som blandar inredning med lite personlighet. Då blir det genast en person bakom bloggen.
Jag gillar din blogg skarpt!!

corrina sa...

Jag tycker att det är trevligt att veta vem man dagligen läser om få veta om familj väljer man ju själv om man vill berätta om, efter ett tag tror jag att man släpper på den biten om man vill. Jag är lite feg än.

Hem och Lycka sa...

Å vad fina ni var.. Härliga bilder på ert bröllop, ni är jättesöta tillsammans!

Jag tycker man ska göra som man själv känner. Vill man inte vara personlig utan lite anonym får man självfallet det men vill man bjussa lite på sig själv så gör man det. Jag var liksom du tveksam i början men har släppt mer och mer på det och jag har redan visat bilder på oss, bröllopsbilder t.ex. Den dag vi får barn så vet jag att jag inte kommer kunna låta bli att visa vår älskade efterlängtade lilla bebis.. ;-)

Jag anar din besvikelse över att folk som känner dig inte lämnar kommentar. Jag känner precis likadant och blir både lessen, besviken och förbaskad emellanåt..

kram

Pia..... sa...

lite så där funderar jag med...inte personlig var min tanke från början..men under resans gång släpper nog jag mer och mer på det jag med..visserligen har jag inte figurerat på bild själv..:)..men det kanske kommer..för mej är bloggandet en slags terapi..som mot det onda, dåliga här i livet.....vill på något sätt att den ska spegla den positiva delen av mej och mitt liv runt omkring...ibland så sticker det negativa fram ..som det gör i verkligheten oxå..tror mej veta? att kanske inte "någon" där ute skulle läsa OM det blev för ledsamt och tråkigt..eller hur...du visar en fin och positiv sida som jag gillar att besöka och läsa oom..nu har jag inte varit särskilt bra på att komentera men tiden ..du vet den där som rinner såå fort nu ..den räcker inte till allt , man får prioritera ..men ska försöka se om det inte går at åtminstonde nån gång få till en kommentar..haha nu blev det en lååång sådan för flera dar tror jag...Du visar såå vackra bilder på din familj och bröllop..förstår om du VILL visa oss dom..kram..PIA

Besta sa...

Jeg tror det viktigste er at en kjenner sine egne grenser og hva som er naturlig for en selv. Jeg trodde at jeg skulle være anonym da jeg begynte å blogge men det ble så unaturlig. Derfor skriver jeg en del om meg selv, litt om mine barn og barnebarn. Men jeg er forsiktig meg bilder.
Liker godt å kikke innom din blogg, finner masse inspirasjon her.
Ha en fin kveld.
Klem fra Marilyn

Designe sa...

Nu har jag tittat mer i din fina blogg och oj vilken aktiv bloggare du är! Här fanns mycket fint att titta på! :)

Helenas loggbok sa...

Hej Lotta!
Din blogg är helt fantastisk och du ska göra precis som du vill med bilder och texter! De som stör sig behöver ju inte läsa, men är säkert de som är mest nyfikna! Jag är inne här hos dig dagligen och dina bilder och texter gör mig så glad!

Jag skriver min blogg mycket som en dagbok över våra år här i Luxemburg, så att de där hemma kan läsa och se hur vi har det. Min mamma är svårt sjuk och kommer säkert aldrig att kunna komma hit och hälsa på mig, så det känns bra att kunna visa henne hur vi har det!

Jag blir oxå väldigt besviken och ledsen över de som jag känner som läser och aldrig skickar vare sig kommentar eller mail, men det får jag väl leva med gissar jag.... men ibland undrar jag varför jag bjuder dem på mitt liv!

Ha det gott!
Kram
Helena från Luxemburg

Sanna sa...

Vilka otroligt fina bilder du visar!Gillade de vackra bilderna i förra inlägget liksom dessa bröllopsbilder som är alldeles underbara!!
Jag är ganska ny läsare, men jag kommer definitivt att följa med din fina blogg!Så vackra bilder och inspirerande läsning.

Kram, Sanna

rosenskära sa...

Din blogg är alldeles underbar och det är du också Lotta. Jag läser varje dag, varenda inlägg och njuter av dina fantastiska bilder och att du så generöst delar med dig av din vardag. Ibland gör du mig lite avundsjuk på allt vackert du köper och den fantastiska miljön ni lever i, men jag unnar ju er det så väl!
Självklart respekterar jag att du väljer att skriva om det positiva i livet, åtminstone mestadels. Det för ju de flesta av oss!

Stor kram/Lena

Blåbärs och smultronstället sa...

Hej igen!
Ville komentera förra inlägget också...Vilka fina och romantiska bilder du visar från ert bröllop. Roligt att få se och jag tycker inte att du är för personlig. Är din familj med på att vara med på bild är det väl helt ok. Jag gillar din blogg, så det är väl bra som du gör just nu. Jag har bara bloggat i två månader, så jag vågar kanske mer och mer jag också...
Lycka till med ditt fortsatta bloggande, jag kommer i alla fall åter!
Kram Susanne

Maria sa...

Vilka vackra bilder på dig och din familj!

Har följt din blogg i flera månader och tycker så mycket om de vackra bilderna, men även de varma texter du skriver till dem.

Jag själv skapade min blogg för att vår familj som alla bor på avstånd trots detta skulle kunna hänga med i vårt liv. Tycker själv att det är svårt att skriva personligt utan att bli för utelämnande, speciellt eftersom min blogg ändå är som en dagbok.

Önskar att du fortsätter känna att du kan "bara vara den du är" och fortsätter skriva inspirerande och roliga inlägg, på en personlig nivå som du själv känner dig bekväm med.

Tack för att du delar med dig av bilder från ditt hem och stunder ur er vardag!

Kram
/ Maria

mitt skärgårdsliv sa...

Tycker det inte är nå fel med att ha en personlig blogg (det skulle jag vela men har inte vågat än..) Tycker du ska göra som hjärtat dit säger och blogga så som du vill. Din blogg är inte för personlig för du håller ju dig till inredning och livet kring det och det gör din blogg så bra. Många kloka tankar har man fått när man läser din blogg. Du gör fyra årstider till en mycket levande och härlig blogg. Fortsätt så!! Era bröllops bilder är underbara!! Kram!

Kärrans blogg sa...

Hej Lotta!
Jag tror att det viktiga är att blogga om det man själv vill och inte om det man tror att andra vill läsa. Min blogg är nog mest en "dagboksblogg" där jag skriver om det som känns angeläget för mej. Jag har exv. bilder på mina barn i bloggen och de tycker att det är OK.
Fortsätt blogga om det som är viktigt för dej.
Hälsningar Kerstin

Helen sa...

Vilka vackra bröllopsbilder! Kul att se personliga bilder, än så länge har jag valt att hålla mina barn utanför bloggen men jag funderar mer och mer på att ha dem med, får se om jag ändrar mig.

Marina sa...

Man får vara så personlig man vill tycker jag. Det är helt upp till var o en att känna sin gräns. Finner jga itne det skrivna i en blogg intressant så behöver jag itne läsa. Jag skriver som jag vill, om vad jag vill o det ska du också göra.
Fina bilder! Kram!

Angelica E sa...

Jag är ju faktiskt ganska ny med "bloggandet" men jag försöker att ha min egen stil! Men så klart blir det många bilder på min familj och jag är nog ganska tuff där, jag visar hur vi lever och vad jag pysslar med, men är VÄLDIGT försiktig med barnen och hur bilderna kan misstolkas i "fel ögon"! Det finns så många människor som inte borde ha tillgång till internet överhuvudtaget...

Älskar båda dina bloggar och tycker att du gör ett utmärkt arbete! Sen är det upp till var och en vad de vill visa.

massor med kram och underbar bilder som du ville dela med dig av!

Angelica

Vita drömmar och choklad sa...

Jag tycker om din blogg jättemycket.
För mig är bloggandet nåt positivt: såklart att alla har sina "problem" men att skriva om positiva inspirerande saker man gillar och blogga med likasinnade känns bra. Om jag haft en dålig dag är det jätteskönt att slå sig ner vid datorn och läsa mina positiva kommentarer på bloggen. (Har dock inte bloggat så länge)
De finns säkert de som inte gillar det man skriver och att allt verkar för bra för att vara sant! Skit i dom och fortsätt blogga på ditt sätt! Det är ju det vi tycker om. Finns alltid en massa avundsjuka..
Kram Camilla

Malla sa...

Vännen min, jag har bara en sak att säga!
Du har världens goaste underbaraste blogg. Dina bilder och din härliga inställning till livet gör allt så fantastiskt mkt bättre!!

Kram kram

Anna sa...

Jag minns erat bröllop så väl, de var mysigt, enkelt men ändå vackert....tårarna föll tätt när du sjöng den fina sången. Jag tycker att du gjorde de bättre än Uffe=)Jag hittade kort på mig, Fredrik och Lisa från erat bröllop...vi var oss inte riktigt lika...åren går...

promenader på landet sa...

Jag tror också det är viktigt att känna efter vad känns rätt för mig och min blogg. Sedan om man någongång känner att man har lämnat ut för mycket kan man ju alltid radera det inlägget och hoppas att folk glömmer fort.....
kram på dig snyggaste bruden!

Marie Glader sa...

Visst är det svårt det där med hur personlgi man ska våga vara. Jag har haft min hemsida i 10 år och jag har väl vissa stunder ångrat att jag valde vårt efternaman som domännamn.. Jag var ngo mer personlig förr än nu. Numera har jag ganska mycket foton men skriver inte så mycket om barnen och privatlivet som jag kanske ibland skulle vilja.
Jag gillar din blogg jättemycket!

Sjabbig men chic sa...

Men vilket vackert par Lotta! Du är söt som en pralin.
Jag röstar för att vara personlig. Det betyder inte att man lämnar ut allt om sig själv ändå. Folk kanske tror det men se då gick de på en blånit.
Jag tycker att det är jättekul att berätta saker som jag tror att de flesta känner igen sig i och ibland också saker som kanske någon sätter lite i vrångstrupen över och så varvar jag det hej vilt med inredning och dittan och dattan. Bloggen är mitt alldeles egna drottningarike och det är jag som bestämmer. Och kanske räddar jag någons dag när jag bjuder på att jo, men visst jag har en sida som kanske inte är alldeles hundra åtskruvad.
Jag älskar din blogg och det vet du.

Kram Lisa

Helena sa...

Jag har ännu svårt att vara personlig (har bara bloggat i 1 månad, min profilbild är det enda jag visar av mig och det är ju inte mycket... Det är mycket trevligare att läsa bloggar som är mer personliga så jag kanske får släppa lite på min hemliga identitet.
Fina bröllopsbilder, jag tänker också ofta tillbaks på vår bröllopsdag, det är den bästa dagen i mitt liv (näst bäst, sonens födelse är nr 1). Vi hade "Kärleken förde oss samman" som solosång i kyrkan, den är såå fin! Kram kram Helena

Johanna sa...

Jättebra blogg har du! Tycker att den är jättebra som den är. Lagomt personlig. Det är kul när någon vågar visa lite mer, t ex bilder på sig själva och familjen tycker jag, så.... keep going!
Toppenblogg!
Hälan Johanna (utan blogg)

Lyst på livet sa...

Så rørende vakkert, og hvilken pen familie :-)
Jeg syns det er helt greit at man er litt personlig når man blogger også jeg! Som du sier; bloggen blir som en dagbok og det er jo moro å gå tilbake å mse på sine gmale innlegg også.
Å blogge om interiør er vel og bra det, men i den store sammenheng blir det litt tomt uten variasjon.
Jeg falt for bloggen din nettopp forid du har en personlig snert og du forsvinner ikke i mengden av de mere intetsigende .-)

Klem

Sophie sa...

Det är sååå trevligt att följa din blogg. Tittar in varje dag, du är min största inspiratör. Även om du är personlig, så förstår man att man endast får se en liten del av allting, det är ju mycket annat som händer som man inte visar också. Jag tror man känner själv, precis var gränsen går. Du är väldigt duktig på det du gör! Tack för att du delar med dig av allt vackert omkring dig! Själv är jag fyrabarns mor och arbetar, samt driver en blogg, men den är mycket blygsam jämfört med din...Men det är skönt ha bloggen lite som en dagbok. Jag tror jag kan bli lite modigare tack vare dig! Kram

Anonym sa...

Jag tycker du ska göra som DU känner och som DU tycker. Då blir det allra bäst. Kramar från Jessica

chokladblomma sa...

Din blogg är alldeles underbar!! Härlig inredning blandat med familjeliv.
Det viktigaste är ju att man gör det man själv vill, sedan så ska det ju inte betyda något vad andra tycker.
Fortsätt precis som DU vill!
KRAM

Bralliz sa...

Hej! Vilka fina bröllops bilder från erat bröllop!!!!
Kraaam Alice ♥

AK sa...

Jag tycker om din blogg jättemycket och är inne på den i stort sett varje dag. Tycker du skriver så bra och har ett underbart hem. Jag tycker att du är lagom personlig och om det känns bra tycker jag du ska fortsätta vara precis som du är.
Själv är jag rätt så anonym på min blogg, har inga bilder på oss och inte namn heller. Jag tror att det är mest de som känner mig och som vet att jag har en blogg som läser den. De få andra som hittar dit tror jag tittar in en gång och aldrig mer. Om det är för att de tycker jag är för opersonlig vet jag inte, men det är inte så många som lämnar kommentarer där så det är svårt att veta om någon som inte känner mig tycker om det jag skriver om. Du är en av de få som inte känner mig som överhuvudtaget lämnat en kommentar, och den uppskattade jag att få!
Vilka fina bröllopsbilder du visade!
/AK

silje-sin sa...

Hei:) Jeg oppdaget bloggen din for noen dager siden, og har kost meg masse med å kikke på den! Du har et utrolig nydelig hjem, og skriver så mye fint. Jeg synes det er fint å kunne legge ut noen bilder av seg og sin familie. Blir en blogg for upersonlig blir det litt kjedelig. Jeg var lenge i tvil om jeg skulle vise bilder av mine barn, men de er en så stor del av livet mitt at det føles naturlig. Også blir man liksom litt ekstra godt kjent med de man ser bilder av:) Gleder meg til å følge bloggen din videre! klem fra silje.

Milla sa...

Hej Lotta - jag läser din blogg, skriver inte så mycket kommentarer för jag tycker ofta det blir lite tjatigt med kommentarer, men jag ser ju varför din blogg blivit poppis. Du visar så mycket som ÄR äkta och med sådan värme, och jag tror att det anonyma är något som man tröttnar ganska snabbt på att läsa... Jag tycker du inte gör fel alls som visar en personlighet, jag tror det är en slags utveckling man kommer till .... och det är ju inte farligt att vara personlig. Likaså detta med att blogga när man vill och känner inspiration och inte stressa över att det tryter ibland. Keep on bloggin´- tack för allt det fina du visar av ditt liv. Kram ,en Milla med Flower bloggen.

Hemmalycka sa...

Vilka vackra bilder och vilket vackert brudpar. Kul att du visar oss det, ni är en fin familj och jag tror nog att de flesta förstår att livet går upp och ner även för er.
Kram Kram
Åsa

Viola sa...

Sänder en stor puss och kram, du är ju för gooooo....

Veronica Tingvall sa...

Underbara bilder!
Jag gillar att du är personlig på bloggen, det är jättemysigt att läsa.
Kram/Veronica

Livets njutning sa...

Åh, Lotta.. Vilka underbara bröllopsbilder du visar här. Jag tycker om bloggar som är lite personliga så att man känner igen sig i tankarna och funderingar emellanåt bland allt om inredningar. Jag läser din blogg dagligen. :)

Jag själv har oerhört svårt för att vara så personlig. Jag är mest rädd för skvaller och skitsnack. Jag är döv och det är inte många döva i sverige. 10 000 - 15 000 st tror jag. Kommer inte ihåg siffran men det är en liten grupp. Alla känner alla liksom. Men jag känner att behovet av att få öppna mig i bloggen har ökat något nu på sistone. Så det får bli mer personligare framöver fast precis som du skriver så behöver jag inte skriva om allt. ;)

Gör vad du vill med bloggen. Bara det känns väldigt bra för dig. Bloggen är en fantastisk sätt att få kontakt med andra människor som man inte skulle få kontakt på annat sätt. :)

KRAM Jenny

Jessica sa...

Vilka vackra bilder från ert bröllop!
Själv tycker jag det är kul, spännande och intressant att båda läsa och se lite bilder från bloggarens "vardagsliv".
Det är stor skillnad på att vara utlämnande eller personlig och jag tycker du lyckas bra med det. =)

Hoppas du och din familj får en fortsatt bra vecka!
Kram
Jessica

Lallis - liv och leverne sa...

Så underbara bilder, gumman! Jag har några gånger lagt ut bilder på några av mina barn. I alla fall tre av dem(jamen, där finns fler*s* Men bara en till;) )
Jag vet inte. Men så länge man inte lämnar ut sig totalt liksom i en offentlig blogg så tycker jag nog inte att det är någon fara.
STOR kram Lallis

Anonym sa...

Fler bröllopsbilder?? :)

Sussi's dreamzone sa...

Jag tänker lika dant....Att inte lämna ut sig för mycket osv Samtidigt vill man ju läsa en personlig blogg. svårt!

Du visar jätte fina bilder på dig och ditt hem, barnen och familjen. Tack för att du delar med dig!

Ha en underbar valborg!

Kram Sussi

Myownhome sa...

Jag tycker att din blogg är himla toppen och att den har precis lagom mycket perosnligt för att vara en blogg om inredning. Så sålänge din familj tycker det e ok att vara med i bloggen tycker nog vi som läser bara att det är skoj att få en lite mer personlig bild av den man är inne och läser hos. Eller nåt. :)

Ditt bröllop lät jättefint och mysigt. :D

Ha det bra!
/Johanna

Skrållungar och skärgårdsliv sa...

En tår letade sig fram i ögonvrån när jag ser de fina bilderna av dig och din familj!
Jättefina bilder!

Kram Nadja

Mysiga lantliga ting sa...

Jag tycker om din blogg jättemycket!! Du tar Jättefina bilder och du ger mig inspiration. Att du även är mer personlig ibland tycker jag är ett plus, man lär "känna" bloggaren lite bättre och det blir egentligen mer intressant =)

Känner igen mig i det du skriver om att bli för personlig. Dessutom vet man att det är människor omkring en som besöker bloggen men ALDRIG vill "erkänna" det och det känns lite olustigt kan jag tycka.

Hursomhelst vilka jättefina bilder du visar på dig och din familj.

Många kramar
Johanna

Martina sa...

Heej!
Jag gillar verkligen din blogg som den är :) Du har så fina bilder och man får alltid inspiration från dig. Tycker också det är lite kul när det inte bara är inredning utan att du har lite personligt också :) Så nu vet du, tycker inte du ska ändra på nåt!
Kram Martina

Piah sa...

Jag har har en egen blogg och visar delar av mitt hem & mer av kolonin.Och visst,jag väljer vad som visas,inte mitt trista standardkök i lägenheten eller foton på familjen.Men jag piffar till med annat.Blommor och ting så som jag alltid gjort även innan bloggen...nu kan man 'dela' ett intresse även om det är på håll här i bloggvärlden.Blir modigare med tiden och "inspirationsboostar" nästan dagligen vid Din blogg just för att Du har en sån härlig mix av personlighet och "öga för det vackra"!!! / Pia Heikura

Anna Sofia sa...

Jag funderade över din fråga om personig. Det är som de andra skrev, att vara personlig eller utlämnande är en skillnad. Jag inspireras verkligen av dig. Att många inte lämnade någon kommentar kan vara orsak: man vet inte hur man skriver en kommentar som jag gjorde i början, eller känner att man inte kan kommentera nåt som man inte känner eller känner att det är många som har kommenterat och att det räcker nog? Du ska fortsätta och veta att det finns många som beundrar din blogg. Jag bloggar inte för jag vet inte HUR och vet inte om jag vågar. Det får tiden utvisa. Men jag kommer att kolla din blogg nästan varje dag. Din blogg ligger överst på min favoritbloggar.. Anna Sofia.

ia_pernilla sa...

Jättehärliga foton !!! Jag tycker du ska göra precis som du vill med att lägga ut bilder. Jag själv tycker det är jättemysigt att få "lära känna dig" lite mer genom alla foton du visar. Men jag kan förstå att du funderar ibland, speciellt med barnen. Jag får be om ursäkt för att jag inte är så bra på att kommentera. Jag tror alltid att du får fem miljoner kommentarer från alla andra. Tack så jättemycket för att du bjuder så mycket på dig själv och din familj !!!! Kram Pernilla ia_pernilla@hotmail.com

Annelie sa...

Jag tycker att en blogg absolut blir roligare och mysigare att läsa om man får reda på lite mer om den som bloggar och dennes familj,utan att lämna ut sig helt förstås..:)
Jag har valt bort att visa bilder på min äldsta grabb pga respekt till honom för han vill inte de...Å så är det ju..:)) Jag känner värme när jag läser din blogg du är positiv härlig och glad å jag fattar att även du har dåliga dagar...För det är inte alltid så lätt att få ihop familjeliv och kärleksliv å allt däremellan...:)
KRAAAM vännen och fortsätt vara den du är!!

Anonym sa...

Hej kära Lotta jag kikar ofta in på din blogg och tycker du/din familj är fantastisk. Inspirerande.
Har aldrig funderat på varför du skriver si eller så, eller vad du visar för bilder.
Jag bara njuter av din blogg och tar in.
Sen förstår ju jag oxå att ditt liv oxå består av upp & ner gångar, städning, tjafs, bråk och det är ju mänskligt men inte så kul att dela med sig.
Bloggen är toppen och jag har nämt det förut men tycker att världen blir så liten när jag har följt dig här på bloggen sedan en tid och en vän till mig säger du måste kolla denna blogg tror att du kommer gilla den...det är en släkting till mig säger min vän. Så var det din blogg som jag redan kikar in på. Och vännen är Annica.
Tack och grattis på eran dag.
Mvh Lina
idaprinsessan.blogspot.com