tisdag 27 augusti 2013

Längta efter den man älskar...


Nu får han gärna komma hem, min älskade man som varit långt bort i världen och jobbat i 16 dagar. Det går bra att vara själv, jag ställer in mig på det och gör allt som jag vill på mitt eget sätt när han jobbar borta (vilket inte är allt för ofta) och jag trivs med ensamheten då. Men nu räcker det..nu har vi slagit vårt rekord :) i att vara ifrån varandra. Det är ett farligt land han varit i så mentalt är det jobbigt.

Efter 22 år tillsammans så vill jag att han ska få göra det som han utvecklas av, drömmer om, jag vill han ska få upptäcka, utmanas och växa som människa. När jag vill ut och upptäcka står han vid min sida och säger samma sak. Min man är inte lika äventyrslysten och nyfiken på det okända som jag, han gillar mer det trygga och invanda.Så jag glädjs med honom när han får utvecklas och göra nya saker för jag ser han mår bra av det och växer då fast i sin takt.

Nu väntar snart en vecka tillsammans då båda är lediga, då vi vinkar hej då till barnen och stannar hemma båda två. Lyx, för bara oss. Sedan väntar snart en ny arbetsresa och nya utmaningar..sådär lagom mycket som man både mår bra av och samtidigt få se lite mer av världen.

...så kära älskling du som läser min blogg varje dag, som läser alla mina kommentarer, som alltid finns där för våra framtida drömmar och diskussioner..för gudarna ska veta att bråka kan vi :) Tack för att du är du..för att du låter mig vara den jag är, för att du gör mig till en galen, lycklig och busig kvinna mitt i livet som skiter i hur man borde vara och bara kör på det som känns bra. Tack för att du tror på mig och älskar mig! Love 


p.s När du kommer hem så väntar en liten present som du kan se från Rhodos ..

Kram Lotta



9 kommentarer:

Älskade pion sa...

Vad fint skrivet,gillas skarpt.;))Kram Ulrika

Marthina, Holmbytorp sa...

<3 underbart! Kram Marthina

Maria i Lilla villa vita sa...

Så fina ord!

Önskar er en fin vecka!

Kram Maria

Milla sa...

Ni två vet sannerligen vad ett riktigt äktenskap är :=) Växa tillsammans utan att alltid vara närvarande tillsammans är det fina. Och även ha det där lite jobbiga, vara oeniga av och till.
Jag kan fundera på varför man kan uppleva som att man blir alltmer olika i sina synsätt i takt med åren tillsammans, borde det inte vara tvärtom? Eller tyder det på att man faktiskt har ett eget liv... I allafall, det är roligt att du skriver så hjärtligt om detta! kram Milla

missdalarna sa...

Åh vilket fint inlägg!!


Önskar dig en riktigt härlig dag :)

Kram

Photo by Maria sa...

Att få längta efter varandra är nyttigt i ett förhållande =)

Härlig kärleksförklaring till din man..

Kram Mia

Gabriella sa...

Fantastiskt fint och underbart inlägg!
Kram

Ekenäsliv sa...

Sååå fint inlägg. Jag sitter här med rysningar och en tår i ögonvrån.
Kärleken är så vacker, det vackraste som finns och med den kan man vinna över många hinder!
En fin dag och kväll till dig som alltid inspirerar och livar upp :-)
Kram Anna

Angelica - Vardagsliv med LCHF sa...

Men vad fint skrivet!! Och ni är så fina tillsammans också, det ser ut som att ni hör ihop! :-)