tisdag 17 december 2013

Det finns inga perfekta familjer...eller


Längtar efter snö....


Jag har haft det här inlägget i mitt huvud så många år och så många gånger jag tänkt jag skulle skriva om det. Men vissa saker kan man inte dela på bloggen, med tanke på sina anhöriga och de man älskar. Jag vill bara att ni ska veta att även om jag försöker vara positiv och mycket roligt händer mig, så finns det mycket runt omkring mig som jag också får kämpa med men som jag inte kan dela med er. Saker som hände i min vardag varje dag...

Det finns inga perfekta familjer och just nu har någon jag tycker väldigt mycket om, väldigt svårt. Det gör så jäkla ont att behöva känna att livet är så orättvist, tänk om jag kunde få lite av det som denna människan fick och den kunde få lite av mig...

Det är tungt nu och jag bara tvungen att få ur med det...ni som känner mig vet varför. Så ni som bara ser fina saker och att hon gör mycket kul och en glad Lotta..ni ska veta att jag har också en massa jobbigt att ta hand om, jag kan bara inte dela allt med er, men jag ser ljust på det mesta..jag försöker. Det finns inga perfekta familjer...

Ta hand om dem ni älskar ...

Kram Lotta

21 kommentarer:

Anna H sa...

Du har så himla rätt!!!

Så gott som sa...

Många varma kramar till dig och dina kära, Lotta! Hoppas att det ordnar sig.

Rosor och ruiner sa...

Visst är det så, alla har vi "vårt"....
Ta hand om dig och de dina!
kram

baraetthem sa...

Precis så är det ja. En blogg är en sån pytteliten del av någons liv. Mycket privat håller man för sig själv, såklart även du.

Skickar en styrkekram! Hoppas det bli bra!
Kram fredrika

Camilla sa...

Så sant...
Man kan vara avundsjuk och tycka att vissa "har allt". Men man vet aldrig vad som händer innanför dörren i ett hem. Såklart har alla sina problem. En del mer, andra mindre och livet går ju upp och ned oavsett om man har ett vackert hem eller ett roligt jobb. Hoppas att det löser sig för den som står dig nära och att denna person, liksom du och din familj, får en fin jul med harmoni och gemenskap. Kram!

Fröken i Söder sa...

Många kramar till dig. Självklart kan man inte dela med sig av allt! Kram Stina

Marthina, Holmbytorp sa...

Kram fina <3

Linda sa...

Rara Lotta, förstår dig precis. Det är inte alltid vi väljer (av olika orsaker) att visa upp våra sårbara sidor men de finns där ändå. Den som bara väljer att se yta vill det, och den som förstår att det finns en människa bakom är klokare än så...Jag skickar en stor varm kram till dig och din familj ❤️
Kram, Linda

Anonym sa...

Alla familjer har sina problem... Men på ytan ser det inte så ofta ut så! Någon säger att motgång föder framgång. Jag vet inte om det stämmer!? Ett är säkert; framtiden vet vi inget om - men det gäller att ta vara på allt gott som livet ger en här och nu! Just det tycker jag du verkar vara fantastisk på Lotta :)
//annatjo

Tatjanis sa...

Kära du,
Som jag vet... som jag känner med dig. Som jag önskar att jag kunde göra något. För när jag brottas med mina saker så känns det så skönt attha blogg o jobb o familj och samtidigt vill man skrika rakt ut, från hjärtat från djupet av det jobbiga. Jag ger dig en e-kram, klappar dig på kinden. Mer kan jag inte göra...känner med dig ♡

Kram - Tatjanis

Sallys hus sa...

Skickar styrkekramar till dig och hela din familj.
Visst är det så att det finns mycket man inte kan skriva om...
Men att få ur sig lite känns alltid skönt och det är faktiskt fantastiskt att man kan få stöd och zyberkramar från okända människor som ändå betyder mycket för en.
Ta hand om er!
kraaaaaaaaaaam Katarina

Lena sa...

Hej!

Såå sant!
Bloggen är en sån liten del av vem jag är,och vad jag känner!
Många som inte förstår det och bara ser den yta man väljer att spegla just där och då i inläggen.

Jag är ledsen att du har det tungt, aldrig lätt att skriva dessa inlägg men jag hoppas du mår lite bättre och att det snart är bra.

Tänker på dig! Kram!

Birgittha sa...

Sanna fina ord, så sant ! Hoppas att allt löser sig!
Kram

Emschen sa...

Jag sänder de varmaste kramarna och skänker en tanke till de som har det jobbigt.
När man är en liten bloggare som mig kan man vara öppnare (tror jag) men ändå kan/vill man inte berätta allt. Och varför skulle man det? Bloggen är bara en del av mig, inte hela mig. Egentligen är det inte konstigare än att man bara visar upp vissa plagg man köpt och inte alla.

Kram & kärlek

Milla sa...

Käraste Lotta, jag förstår precis vad du menar! För visst kan man tänka, när man sitter där i skiten, att "om de bara visste hur en motgång är var inte så f-t glad!" eller nåt sånt... Men man är ju förstås smartare än så om man tänker längre än näsan räcker. Det är ok att inte enbart visa yta och glatt på en blogg, och jag tror de uppskattas än mer att det inte alltid är så enkelt, men man måste behålla sin integritet när det gäller andra människor. Jag brottas själv med det varje dag och kan därför inte skriva alls ibland, för att tillvaron är så kaotisk runt en viss sak. "Bloggterapi" kanske skulle vara nåt ;=) Stor kram Lotta, jag ser så fram emot att träffa dig senare du-vet-var. Milla

Petra sa...

I always check your blog to Google translation, otherwise I do not understand it.
But I can follow you. A blog is just a small part of your life. All the emotion that comes with it also can bring you to a certain extent, and you do not have to share some things. And you Lotta, you share so much already. Before that, I want to thank you for all the inspiration, and we all understand that you can not share everything. I want to wish you much strength and a big hug.

Petra

snigeln sa...

Vill skicka en KRAM till dig genom cyberrymden:)
Du ger så mycket härlig inspiration och värme genom din blogg! STORT TACK för det:)
Livet går upp och ner och är ett mysterium. Ingen går spikrakt genom livet omkramad av rosa varm fluffig bomull,även om det skulle vara skönt:). Tyvärr så drabbas en del hårdare än andra:( Tror vi finns för att lära och att känna kärlek.
Ljuset är starkare än mörkret och vinner alltid till sist tror jag.
KRAM

Min KuriÅsa Värld sa...

Det finns nog få människor som är helt förskonade från jobbiga saker i sitt liv. Det är ju ingen tröst när man själv har det jobbigt, man önskar ju ingen annan sin olycka, men man är inte ensam i det i alla fall. Hoppas det löser sig på ett bra sätt och att du orkar fortsätta med din positiva inställning, för den gör sååå mycket gott för både dig och andra! Varm kram från mig!
/Åsa

Anonym sa...

KRAM!!

Anonym sa...

Ja så är det för alla, alltid är det något som inte är bra,men man behöver inte dela allt med alla!!!
Många varma kramar till dig//Rita

Gabriella sa...

Så fint inlägg! Visst är det så, allt vill vi kanske inte dela med oss utav utan väljer att inte lägga ut på bloggen osv.
Skickar styrkekramar till dig och den du känner som har det svårt