onsdag 18 december 2013

Hemma när barnen kommer


Lykta Allrum

Något av det bästa med att jobba hemma är att få ta hand om sina barn när de kommer hem. Ibland servar jag dem med mellanmål, men mest finns jag bara där. Jag skulle kunna ha det väldigt mycket sämre bara jag fick ha kvar det. När jag började med reklam på bloggen jobbade jag som förskollärare och kunde börja tjäna lite pengar på det så var det min chans att kunna gå ner i tid för att få vara hemma lite mer med dem. Jag säger fortfarande att det är guld värt! Jag har jobbat lite nu ett tag för att leva lite mer och det kanske jag får sota för i februari, men när man verkligen tänker efter så kommer jag aldrig, aldrig ångra att jag vågade bli min egen och jag kan säga till mina barn "Vi ses när ni kommer hem". Jag är väldigt, väldigt glad för det, och det hade jag aldrig haft om jag inte vågat bli fotograf på heltid.

Kram Lotta

11 kommentarer:

Anonym sa...

Hej Lotta!!
det är säkert guld värt att få mera tid hemma och klara ekonomin ändå.
Men jag personligen tycker mer o mer illa om bloggar där det bara handlar om, att handla, rabatter hit o dit. På så vis så motar ni bort oss som annars gillar er blogg. frågan är vad som håller i längden?? vad tror du ?
Kram Anna

Anonym sa...

Jag är med lyckligt lottad att kunna vara hemma när barnen kommer hem. Så glad för det!

Läste kommentaren här ovanför från Anna och kan väl bara instämma i det där att det är trist med bloggar som har en massa reklam, man tröttnar. Förstår givetvis den som driver bloggen också, att det är ett lätt sätt att tjäna pengar på. Svårt det där. Själv har jag hittills valt att tacka nej till sponsrade inlägg på min blogg. Men dyker rätt sponsor upp och till rätt pris så vet man aldrig.....

//bara anna
Annacecar.blogspot.com

♥ Fyra årstider sa...

Jag tror man ska följa hjärtat, så enkelt och så rätt. Jag bjuder på hela mig och valt att gå en snäpp högre att blogga ofta och att tjäna pengar på den. Givetvis betala skatt osv. Om jag får vara hemma tex. när barnen kommer hem och min blogg fortfarande ökar så varför inte. Fyra årstider har gått från plats 99 till 54, men man måste utgå från sig själv. Jag kan inte leva på bara bloggen givetvis, det är en del av allt. Så tänk och fundera vad som är rätt för er, vad ni ska blogga om så blir det säkert jättebra. Kram

Fiona sa...

Åå vad jag håller med dig där!! Jobba mindre för att leva mer. Det kommer man aldrig någonsin ångra tror jag. Inte när man byter det mot värdefull tid med nära och kära, speciellt barnen, som bara kommer bo hemma och vara barn en begränsad tid!

Anonym sa...

Hej! Har börjat följa din blogg precis och måste bara säga att ha sin mamma hemma när man kommer hem från skolan är det bästa som finns. Jag växte upp så och det var underbart! Synd att det inte uppskattas mer i detta samhälle med all "karriärhets". Jag vet att min mamma fick utstå många fördomar. Kram till dig.

Emilie sa...

Håller verkligen med föregående talare! Min mamma jobbade mkt skift! O hur mysigt var det inte när hon fanns hemma när skolan var slut! Hoppas att jag med kan göra så för mina barn när de är större! Din blogg är helt underbar! O artikeln om fågelmat läste jag idag!! Såå bra o fin!!
jag tycker oxå att tid med barnen borde värderas mycket mer i vårt stressade samhälle! Alla vinner på det!!

god jul o hoppas ni får ett nytt toppen blogg år! Jag kommer fortsätta följa din fina blogg!

finachristina sa...

Vad roligt. Jag jobbar själv som förskollärare, men har jobbat så kort tid ännu så något tal om att gå ner i arbetstid finns inte här. Men visst skall det bli skönt med jullov om några dagar. :)

mig&mitthem sa...

Det vore nog drömmen för många att vara hemma när barnen kommer & går. Men tyvärr är det än vardag som är få förunnat....hur skulle vårt samhälle klara det? Beundrar att du vågat satsa & bli din egen, det också stannar nog bara vid en dröm för de flesta....tex. mig. Då hade jag kanske sluppit att jobba julens alla dagar, för endel måste tyvärr göra det också. Krams Maria

Torun sa...

Jeg jobber også som førskolelærer, men bare 4 dager i uken. Den ene dagen jeg har fri kjenner jeg den samme følelsen som du har, dette er livet! Dette er verdt å ha litt dårligere råd for! Selv om mine barn begynner å bli store nå, vet jeg at de setter pris på det likevel, at jeg er hjemme denne dagen. Kan kjøre de til en kompis, til fjellet for å stå på slalom eller bare for å høre hvordan dagen deres har vært! Juleklem til deg Lotta! Så gøy å følge deg, noe jeg faktisk har gjort (i smug;)) i mange år.

Anonym sa...

Vårt samhälle skulle klara det alldeles utmärkt även om fler gick ner i arbetstid. Sedan kanske inte folk vill det, och det är ju upp till var och en, men samhället skulle förmodligen se bättre ut. Idag råder det en stor obalans där de som arbetar ofta arbetar mer än heltid och sedan finns ett stort utanförskap med folk som inte släpps in på arbetsmarknaden över huvud taget. Jag tror färre människor skulle vara sjukskrivna och arbetslösa om arbetstiden var mer human. Jag har bara arbetat heltid i korta perioder och det livet passade inte mig alls, t o m innan jag fick barn. Eftersom jag har stor erfarenhet av att arbeta deltid kan jag med säkerhet säga att jag gör en heltidstjänst på deltid. Ibland känns det orättvist att jag bidrar lika mycket som mina kollegor fast jag får en mindre del av lönen. Och de är i sin tur avundsjuka på mig som "har råd" att bara arbeta deltid. Men de har fel, jag är inte "rik", jag har ingen man med stor inkomst som försörjer mig, vi bor i en liten hyreslägenhet osv osv. Till stor utsträckning kan man påverka sitt liv även om man inte är "rik". Det ser så många runtomkring som verkar missnöjda, det är synd tycker jag. Jag kan erkänna att jag inte alls är så nöjd med min ekonomiska situation, men det är alla gånger värt det för att kunna ha så mycket fritid. Jag får vara med mina barn, stressar sällan och är glad för att kunna leva ett bra liv med små medel :)

Sofia

Anonym sa...

Stora barn behöver väldigt väldigt mycket stöd för att bli sin egen och orka/ kunna stå för dina åsikter och vem de vill vara. De behöver också berätta och bolla tankar om sina dagar och allt de upplevt.